….är du himla jobbigt. Men tyvärr nåt man går igenom livet med då och då. Och varje gång sätter det som ett märke i hjärtat, som blir, till slut vackra minnen!
Finaste Eloisa, fick den 24 februari, 12,5 år gammal, gå vidare till dom vida vidderna!
Hon har gjort vad hon har kunnat för att få oss skratta, gett oss fint sällskap, det var dags för henne. Och jag lovade henne, att när det var dags, så hjälper vi henne! Nu vilar hon nära oss i jorden, och när det blir vår ska vi plantera nåt fint vid hennes grav.
Vila fridfullt lilla gumman! Du fattas oss!
Så sorgligt att läsa! Aldrig är det lätt att skiljas åt. Bamsekram
GillaGilla
Tack!!
GillaGilla