Jag vet inte om Loija har gått sta och blivit tokig! Hon är rädd för mina fötter…eller skor…eller nåt. För varje gång vi går ut i detta hala väglag, så drar hon som en galning och vill bort från mig. Och det verkar som om hon inte alls gillar när jag slirar med fötterna för att inte halka på isgatorna, eller hur man nu skall säga….Konstigt är det i alla fall, och ännu lättare att ramla eftersom hon drar i kopplet, bort från mig. Och jag fattar inte riktigt vad det är med henne.
Jag hoppas bara på att detta isiga väglag skall smälta bort, fort som attan, fö nu kan man knappt gå nånstans utan att vara livrädd för att ramla och slå sig fördärvad. Man för köra lite innomhuslekar istället, för att trötta ut lite grann.
Skrotfia!!!
Men våren är på väg, det hörs på mornarna, fågelkvitter, och att det har börjat ljusna riktigt tidigt nu. Det är ju lovande.
Ann-Charlottes sida 
vad konstigt! verkar hon rädd? Eller tror hon att du vill bli dragen? Som en lek liksom. Håll dig på benen!
GillaGilla