Äntligen….

 

 

 

…har molnen skingrats på himmelen, och solen har tittat fram! Efter evigeheter med moln är det underbart.

Jag var på tidig morgonprommis med vovva. Nu när man har flyttat tillbaka klockan är det lite ljusare kl. 07.00.

Även för mamma har det klarnat liiite grann. Hon har öppnat ögonen, efter evigheter av stängda ögonlock, får man äntligen ögonkontakt igen.

Idag skall vi på vårdplaneringsmöte, för att se hur hennes tid framöver skall ordnas till. Vi hoppas på det bästa, för henne.

 

Vårat Bokträd har fått vackra höstfärger, efter att vi har befriat det från några mörka granar omkring det.

Det gläder oss mycket att få njuta av det.

 

Livet lunkar på, det är jobb, mamma, och hem till familjen.

Lite mera att fara runt, men förhoppningsvis skall det lugna sig.