Månadsarkiv: september 2011

För allra sista gången, den här gången.

Så åkte vi upp till Augstendals 4H gård, för att vara på kurs med Johan. Det har varit en givande hundkurs, som har haft lite andra metoder än det traditionella på vanliga klubbar. Mera fokus på hundspråket, och mera fokus på att kunna ha vovvarna lösa oavsett vart. Det tror jag inte skulle kunna hända med Taito, men det är kul att få lite andra tips och trix i hunduppfostran. Och så här trött blir vovven efteråt.

Nu: Nattjobb. Natti natti!

The last tour…and the first…

Så blev det, en sista tur med Sportsern.

För att inkassera en Softtail.

Det gjorde vi rätt i!

Natti natti!

 

Bålgetingar och så lite svamp!

Äntligen kan man säga! Jag är inte världsbäst på att hitta svamp, man måste ju gå så himla lååångsaaamt i skogen, och tittttaaa neråt hela tiden. Och då passar oftast vovva på att hitta nått gott spår efter nåt rådjur/hare/älg, och så är dom ganska långt borta från mej. Jag blir ju hur tråkig som helst. Men nu hittade jag svamp ganska lätt; precis vid vägkanten! Kunde inte ens jag missa. Jag har varit där två gånger och plundrat, och det har smakat mums, kan man säga.  Ja och vovva dom spattade runt ett tag. Man måste bara hålla lite koll, svamp och vovva….blir svårt ibland.

Sen har jag även skådat ett annat av naturens fenomen….eller vad man skall säga. Bålgetingbo! En fågelholk har blivit inbäddat i detta massiva bygge! Lite vackert faktiskt. Bålgetingar är fridlysta, och ganska snälla faktiskt. Inte som sina mindre släktningar alls. Sen är dom JÄTTEstora! Dom kan ta mina bin som en rovfågel ungefär. Och flyga iväg med ett bi i klorna, eller benen, eller nåt.

 

Snart är det middag, kväll och dags för nattjobb. Det regnar, så vädret  är ett bra jobbarväder.

 

Ibland så är det….

….riktigt skönt att vara ensam, och för sig själv. Alla barnen var borta på sitt, och mannen var med sitt jobb på Gotland. Så fredagen var jag mol allena, förutom vovva förstås. Johanna väckte mig kl halv tolv, hade ju jobbat natt.Vovva och jag gick till pappa på Artusrsberg, och han hade fullt upp med att baka bullar. Det gjorde mig riktigt glad…att han är med i gemenskapen på hemmet. Han är en otroligt social gubbe, och vill gärna ha folk omkring sig hela tiden. Bra med ”hem”, synd att det inte finns så många att bo på permanent. Det skulle passa honom som handen i handsken.

Sen hade jag handla god mat och gott godis och det vara bara att kasta i sig, samt kasta sig i soffan för att kolla på en film som jag hade hyrt. Sen när det var dags för kvällspinket, för vovva, så upptäckte jag att min Ängöatrumpet hade slagit ut!

Mitt  på självaste kvällen! Det är nog första gången som jag lyckas med att få en eller flera blommor på en Änglatrumpet. Och den här gången var det också nära att misslyckas, för nånting har ätit av bladen, så dom är som rutiga! Vet inte vad, men säkert nån grön larv eller så, för inget syns som lever på bladen. Utan dom är säkert otroligt bra kamoflerade.

Lördagen så sken solen med hela sin kraft. Så jag testade om pappa hade tid för mig idag då??? Och enstund kunde han avvara, innan maten. Vi satt en stund i solen, sen var det till att trava hem igen.

Isag, så var inte solen framme alls. Vi åkte till Brandalsund. Ett härligt ställe vid Södertäljes inlopp. Med en inhängnad badtsrand som är stor och lite sydländsk, med sina ganska långa stränder av härlig sand. Vovvarna kunde springa lösa, och som vanligt så gapade Taito på alla vågor och vatten som rörde sig.

På den tiden man var ung så spenderade man många baddagar vid denna strand. Men nu orkar man ju inte med att ligga och glöpa i solen. Och nu är det mycket lugnare och lite mera stillsamt, passande oss, tycker jag. Nu är det strax nattjobb som väntar, har ätit gott och vilat lite. >Sen skall vi se om jag orkar upp och fara iväg till Solna för vovvekurs imorrn…..

Natti natti

Jag blev riktigt trött…

på min gamla,eller relativt nya mobiltelefon, Nokia X6, med pekskärm! Riktiga sopor! Pekskärm är nog det sämsta påfundet sedan mobiltelefonen uppfanns! Man kan ju inte hålla iden utan att den startar Facebook, GPS:en, en massa kontakter, och till och med rinegr upp en och annan som man inte alls tänkt att prata med just då! Och till råga på allt så har jag tappat den i golvet, så att skärmen gick sönder, och knappen som man låser den dumma telefonen med bara ramlade den en dag! Men nu jäklar, är den rådissad en där pörskans Nokian, och aldrig mera en telefon med pekskärm!

Jag må vara gammal och lite grå, men faktiskt inte helt otekninsk, men det ska tamej tusan vara ENKELT att kunna RINGA på en mobiltelefon! Så jag har köpt en billig, ihopvikbar, telefon med bara vanliga ring och sms funktioner. Tackar Tackar!

En liten rosa telefon. I och för sig så är det ingen kamera i den, men jag har en annan kamera som jag likaväl kan använda….

En långpromenad har jag hunnit med också. Till Ragnhildsborg, Bergvik och hem igen. 2 tim 45 min. Skönt, och varmt.

Nu skall jag vila mina nerver, mobilnerver, sen skall jag jobba natt. Har ju varit ledig en hel del, så man skall väl inte klaga, men jag kan väl säga att jag längtar inte överdrivet till jobbet!!

Vill hellra vara här, eller nånannastans utomhus!

Världens snällaste hundar har jag!

I ledighetens tecken har dagen förflutit som en varm och skön ström. Alltså, att det regnade i morse var inget som jag skulle vara brydd över, värre skaer händer. Jag skulle ta en prommis till pappa, han ville ha nåt att lyssna på, och jag hade en CD bok med Herman Lindquist som berättar om Ostindienfararen. Borde intressera en gubbe tykcr jag. Men se det var ju inte mycket att hämta där, han bakade bullar med ett glatt gäng tanter, och hade liksom inte tid för mig. Bra tänkte jag, då har han att göra! Han gillar att vara på hemmet, och det ger honom en enorm trygghet att det finns folk runtomkring honom, som snackar och fixar med mat och bakar och fejarjag tycker nog att han har blivit lite mera positiv där. Trots att han inte kommer ur sin rullstol för tillfället.

Nåväl, på vägen dit så stötte jag på en gammal vän, som jag inte har sett på länge, hon jobbar på dagis. Och där var hon med ett helt gäng småknoddar med reflexvästar på sig. Dom ville ta kort på vovva. Sagt och gjort, det var lätt. Sen vill dom klappa, och ja, sagt, och, trodde jag, inte så helt lätt gjort. Mina vovvar kan ju vara liiite för framåt kanske. Men se, dom var som små hundänglar! Stod stilla som statyer när alla barne kom och skulle klappa. En del var lite rädda, och kanske lite gapiga, men dom var sååå himla fina. Jag blev till en mycket stolt matte. Alla barnen fick klappa, och känna på deras nybadade päls….som inte ser så nybadad ut nu, kan jag säga…Det var himla kul att se att dom inte är som ett par frammåtrusande tjurar när det kommer en hoper med toddlare fram och skall klappa. Glad är jag.

Regnet slutade och på eftermiddagen blev det sol, och blåst. Men liiite av trädgården har blivit brukad. Och lite tomater har jag skördat…och ätit upp. Fler än så blev det inte…….En härlig dag, bara jag hemma, och bara vara ute. Som jag sagt tidigare; det gäller att krama ur det sista av solen, värmen och vackert väder, innan det riktigt mörka och dystra kommer.

Imorrn natt är det jobb, länge har jag varit ledig, skööönt.

Natti natti

Nu har visst Katja kommit!

Ja hon heter visst så, den där cyklonen, orkanen eller blåsten. Det blåser rena rama stormvarningen i alla fall. Och i detta väder så cyklade Johanna och jag ner till stan för att uträtta en massa viktiga ärenden. Bl. annat så har jag investerat i ett par nya gummistövlar! Och  alla gummistövlar jag har köpt på sistone har pajat efter ett kort men intensivt användande. Och nu blev det ett par rosiga stövlar.

Hoppas att dom håller ett litet tag. Jag har använt dom gräset, och det var skönt med stövlar som inte läcker!

Sen har vi firat Sture, dagens namn, pappas namn, brorsans namn, och sonens namn, ett väldigt firande! Kaffe och mazariner blev det, han blev glad.

Hemresa i blåsten, naturligtvis motvind, för när man cyklar så är det aldrig annat än motvind, ta mej tusan! Båda vovvarna blev badade! Det är ju inte alltför ofta vi gör det, men nu var det i alla fall dags tyckte jag. Och det är ju bra att vara två när man får bada dom i duschen, man blir ungefär lika blöt som vovva. Men snygga blir dom. Lite borst och lite kamma, sen är dom nästan som ena riktiga champions.  Båda fick varsit Kronhjortben att tugga på. Så vart dom upptagna i ca en timma. Och trötta.

Det var bara att fortsätta att städa badrummet, när man ändå var på gång! Vovva rena, badrummet rent. Nu ska vi kura lite inomhus. Och lyssna hur vinden viner. Det är mysigt.

Natti natti.

 

 

Japp, här går det undan!

Idag så var det dags för den mysiga skördefesten på Skillebyholm! MYCKET folk, och en massa saker att se. Honung, grönsaker, allhanda hemmagjorda smycken, schalar, ostar, bröd, och så vidare och så vidare. Arne och jag hängde på det berömda låset, och var där tidigt. Vi fikade med gott hembakat bröd från Örjanskolan, mums.

Och vid ingången så var det nåt fint arrangemang att titta på.

Och så en massa fina blommor. Mannen tyckte att bloggaren skulle vara med på bild….och så blev det.

Sen var det att vända kosan mot Södertälje. Pappa skulle få lite äppelmust. Han var ju med förra året, och då minns jag att han köpte en liten pluting med must, och gillade det. Han blev glad för det. Han skulle just till att äta lunch, så vi kunde inte stanna alls. Allt som allt så köpte vi tomater, spetskål, ullgarn och äpplen, Saltåbröd,  samt en burk med hjortronsylt. Dagens skörd att ta hem. Nu skall vi basta, och det ÖSREGNAR ute, inte ens vovva ville sticka ut nosen i hällregnet. Det blir mysigt att bli genomvarm och skön. Sen är det bara sängen som gäller. Imorrn….är det dags för Solna och kurs med Johan….hoppas att det inte regnar då, jag har ingen lust att bli helt genomvåt, och resa i två timmar dit och två timmar hem….brrrr.

Men….Natti natti!

Lite uppdatering.

Jodå, dottern landade, och kom hem safe and sound. Hon hade haft det riktig bra i London. Vi gladdes med henne, men trots allt är det skönt att ha henne hemma igen.

Dagarna har flutit på, jobb och sova, lite ludd i pannan, efter 4 näter så blir det så. Men nu är jag med på banan igen. Idag var vi med en del av Gotlandsgänget och åkte motorcykel. Det var visning av 2012 års nya motorcyklar i Sätra. Massor av motorcyklister som var där och tittade, och massor av sprillans nya Harley Davidson som pojkarna dregglade lite efter.

Många hojar var det.

Det blev ingen ny hoj idag ialla fall. Och det var väl tur det, kanske, det enda som investerades var en hårsnodd, av bloggaren. Jag hade glömt det där med att sätta upp håret. Vilket gör att det fladdrar för vinden och blir till svinto. Tovigt och trassligt. Nåväl, färden fortsatte till Ankarudden, Herrhamra. Mot Nynäshållet till. Det finns en lite hamnkrog där man kan få en alldeles ypperlig Strömming med potatismos. Alltså skall man äta strömming så skall det ju vara vid havet, och efter en lång åktur på hojen. Smakade som en smäck kan man säga.

Mats, och Janne.

Da boyz!

Den söta lilla hamnkrogen.

Vädret var det bästa septembervädret nånsin. Varmt och soligt, skönt att sitta ute.  Klockan gick snabbare än jag nånsin kunde tro, och när vi styrde kosan mot en fika på Rosenhill, så kunde vi konstatera att klockan hade blivit  nästan sex på kvällen!

Fika på Rosenhill.

Så många motorcyklar som jag har sett idag, är väl så många som jag sett hela sommaren tror jag, dom fanns överallt….

Sen vill jag även berätta att jag har hunnit med att träffa Monika och Billbo. En skön spårdag hade vi i skogen, förra helgen. Fika och lägga spår som vovva får ta. Det är också grejer det. Världens mysigaste, kan jag säga.

Mycket snyggt ekipage!

Snart kommer träden att se ut så här!

Jag kan inte säga att jag misstycker alltför mycket. Hösten har sin charm, och det är den årstid som jag faktiskt tycker bra om. Vackert ute, lagom temperatur, och lite mysfaktor faktiskt. Med tänsa ljus och en massa mys i soffan. Våran TV är fortfarande inte hemma, så att säga. Och vi saknar det inte alls. Vilket är lite konstigt. Men man lägger sig tidigt, går upp tidigt, och får massor gjort under kvällen och hela dagen. Snart skall det väl flytta in en ny TV, men när….det vet man inte. Just nu är det helt OK utan dumburk.

Nu blir det en nattpink för vovva, och sen: Natti natti.

Snart landar hon!

Våran lilla skrutta. Som har varit i London en hel vecka med kompisen. Det blev tomt ett tag, en bit fattades, men snart är vi samlade hela familjen. Hon har haft en kul och händelserik vecka, det har jag hört, och snart får man höra alla historierna live. Hoppas bara att hon hinner hem innan jag måste åka till jobbet, det kan vara på håret.

Nu skall jag göra min tredje natt, och sen är det bara en kvar! 4 nätter irad är mycket, men jag hjälpte en kollega som inte fick semester, och då vart det så. Nästa gång behöver jag hjälp, då kanske hon ställer upp för mig. Så är det.

Jag kan ju trösta mog med att det har regnat när jag har sovit, så det har inte varit så farligt att forlora soltid.

Natti natti