Månadsarkiv: januari 2011

Som vi har fejat!!!

Här har det dammats, skurats, och rengjorts, för att få hem dottern!

Nu luktar det rent och är dammfritt. Sen har vi gjort en sak till, men det är en överraskning, så det kan jag inte skvallra om här….det får jag visa sedan. Men det är en mycket fin sak, som har gjorts…

Till och med den lilla Chinchillan fick städat, och rengjort.

Nu skall vi bara vänta på att tiden är inne……

Om mindre än en vecka….

…kommer våran lilla ”Skrutt” hem. Ja, så liten är hon ju inte längre, och ännu mer har hon välan vuxit sen hon for! Vi har saknat henne varje dag, och längtat oss galna efter henne. Och snart är dagen här! Som hon skall komma hem på. Kl 06,00 på onsdag morgon, den 2 feb, landar planet, och då har nog Arne och jag varit där i ett par timmar….för att värma upp….

Vi skall ta med min gamla dunjacka, mina tjockbrallor, stövlar mössa och vantar. Temperaturskillnaden är ca 35-40 grader, såp jag tror att hon kommer att hacka tänder i ett par veckor.

Här hemma i det kalla nord, var det dock -12C i morse igen. Åhi Åhej. Men det var bara att gå ut i naturen med vovva. Solen sken och Kerstin och jag gick till Ragnhildsborg. mer än två timmar var vi ute, sen var kinderna rosiga, kan jag säga.

Snart stundar nattjobb, en enkel natt, sen är jag ledig i en hel vecka….najs.

Bara hoppas att SL kan sköta sig, och busschaufförerna i Södertälje kan vara så vänliga att vänta in ett försenat tåg…som dom skall göra i 5 minuter. Men här i stan råder det anarki hos busschaufförerna, dom kör hellre tomma, än väntar in tåget, och låter oss passagerare följa med, som man ska. Blä för dom.

Backa bakåt….

Igår så pratade jag med hundtränaren Johan på Fria hundar. Han tyckte att jag har gått för snabbt framåt. Man måste ha …stålare…tåram…dålag..nä, jag minns tamej17  inte riktigt ordet……TÅLAMOD var det!!!! Där kom det.

Eftersom han uppenbarligen HATAR, HATAR, sin nya fina reflexväst, så måste han få positiva vibbar när man tar fram den. Alltså…..träna med klickern OCH gott godis inomhus, med västen i närheten, så att han fattar att väst=godis=rolig träning=gå ut= JÄTTEKUUUUL……typ. Så nu har jag backat bakåt, och vi tränar på köksgolvet med västen i närheten, så fort han duttar, eller sätter tassen på, så klickar jag och han får en korvbit. (tålamod) Ja det går ju ganska bra, men hur länge skall man hålla på??? På sätt och vis är det kanske lite löjlig träning i vissas öron, men jag vill att han skall kunna ha på sig reflex, på kvällarna, samma säkerhet för mig som för mina hundar. Dom kan slita sig eller smita, och då är det ju viktigt att man syns. (tålamod) Han måste ju GILLA att ha den på sig….om han nånsin kommer att göra det??? Rapport kommer.

Skall bara säga att Loija haltar inte numera heller, så hon har fått följa med på långpromenader. Och fixar det fint. Hon får Glucosamin, och det vekar hjälpa bra. Hon verkar trivas med att få följa med ut, och hennes entusiasm smittar av sig lite grann på Taito.

-8 idag, strålande sol, härlig långis i skogen. Nu ner på stan, och träffa Glasbergakvinna, kaffe och shoppa.

 

Liten lägesrapport.

Idag var det -8 grader ute! Brrr, men solen sken, och det blåste inte ett endaste dugg. Det var riktigt skönt att vara ute på prommis.

Och vi tränar och tränar, klickar och klickar. Och minsann….kanske att det har gett lite resultat! Jag tar med mig den nya reflexvästen och bär den en bit i handen….usch avd läskigt….men efter ett tag, så kan man komma ihåg att om man ”duttar” dvs rör den med nosen, så kan man få riktigt gott godis…typ korv. Sen ar det bara att dutta på….korv, dutt, korv, dutt, korv…osv. Till slut så kan man tom kampa med reflexvästen, kamp, korv, kamp, korv…..nja, ganska kul faktiskt. Men sen…. åker den på. Och matte får nåt slags idiotryck där, och sprinegr som en galning, och tjoar och har sig….ååhhh JÄTTEKUL, till slut. Kan tom tänks mig att ta bollen, i munnen ett kort tag…hahaha, vad roligt!!! Oj, där kastade matte bollen, nu måste jag efter den…..tjofaderittan. kul kul.

Och på den vägen är det. Jag blir till allmänt åtlöje i hela Brunnsäng, och Taito njuter av att ha en matte som inte är klok…..Vad gör man inte för sina vovvar…

Jag tror på konseptet, att ha KUL, men jag har inte varit riktigt tålmodig tror jag.  Och nuy har jag två veckor till som jag ska träna med att ha kul, fast man har ett otäckt reflextäcke på sig….

Joho då, jag gillar läget här, har sprungit som en galning efter matte.

Sen har vi shoppat, en pippi automatmatare.

För sådana här talgbollar. Smart och det skräpar inte så mycket som frön gör. Pippina tackar och äter.

Bastu, bingen. Natti natti.

Och här är han/hon…..

Bebisen! Suger visst på lilla tummen.

Fantastiskt.

 

 

 

Ut i stora vida världen.

Med den lilla vovven Taito.

I går var vi på ett riktigt äventyr. Jag och Taito knallade iväg till buss 770 som går till Östertälje stn, för att därifrån ta tåget till Stockholm. Vi skulle på kurs till Agustendals 4H gård, ända bort i Solna! För första gången så var Taito med till stora T-centralen, och ner ner i tunnelbanans grottor. Och det gick så bra så bra. Vi träffade Johan från FriaHundar. Nu skall Taito lära sig att gilla reflexväst, OCH dragsele. Jag har fått hemläxa som skall tillämpas ca två till tre ggr per dag. Skall bli MYCKET intressant om han tar det till sig. Johan var tydlig och väldigt kunnig, och jag fick massor med tips om hur det skall kunna fungera. Och jag antar att det man kanske mest saknar är TÅLAMOD. Allting tar ju sån j—kla tid!!! Men det är bra att träna på för mig med. Rapport kommer att ske hur det går…framåt eller bakåt, eller inte alls. Jag känner mig taggad i alla fall.

Och så här trött blir man av att åka kommunalt, och att träna, jag kan säga att han sov gott ett par timmar när vi kom hem.

Loija fick stanna hemma med Stellan som tog god hand om henne.

Nu har jag jobbat en natt, och har 2 kvar, kämpigt, men det går. Pappa kommer hem från sjukan i morrn, och jag går nog dit med vovva på fredag när jag har vaknat för att hjälpa honom med att fixa undan Julen, som man inte har hunnit med. Umgås lite och kolla så att han har det bra.

Natti natti.

En helt underbar dag!!!

Fick besök av Stora sonen Kristian och hans underbara familj, där barnbarnet växer i magen på Madde. Vi åt och fikade, snackade och hade det hur mysigt som helst! Jag gläds varje dag av det faktum att Madde och Kristian har varandra. Jag klappade barnbarnet på Maddes mage…overkligt och fantastiskt på samma gång.  Läckert…

Besökte pappa som är kvar på sjukan, han fick en tidning och en bit Lakritschokladkladdkaka, som Stellan bakade igår. Vi sparade en bit till pappsen, mums sa han.

Nu bastu ochj natti natti, dags att purra tuppen i morrn bitti….

För ett år sedan…

…begravdes min mamma. Ett år har nu gått sedan dess. Vad fort tiden har ramlat iväg. Nu är sorgeåret slut på riktigt. Minnena finns för alltid, men känns lättare och gladare. Nu går vi vidare på alla sätt.

Kramar från mig.

Dagarna som flyter förbi.

Här går tiden, och man tycker att det lunkar på. Jobb och hem, jobb och hem. Oxveckor är att vänta sig, inga röda dagar förrän till Påsken, som är väldigt sen. Men vi har att se framemot, Johanna kommer hem ett par veckor tidigare! den 2 februari! Vi är glada för det, saknar henne som attans gör man, och nu känns det liksom nästan ännu jobbigare, bara för att tiden går så långsamt. Men snart är hon här, våran lilla Skrutta, som fått vara med om så mycket. Välkommen hem!

Naturligtvis har man promenerat. Träffade på tre st herrar med tre st trevliga vovvar. Taito och jag var på prommis. Vi slog följe en bit, och Taito höll på att förlora sin boll i gapet på en envis Golden, som vägrade släppa taget om denna eminenta leksak. Men efter lite bändande så fick husse upp käkarna och Taito fick tillbaka sin käraste leksak, bollen.

Vid ”kramträden” så skildes våra vägar.  Det var rena rama isgatan på den lilla skogsvägen, men jag hade mina yakkisar på mig, och trots att de har gått sönder, vilket suger, så fungerar det riktigt bra på isgata med.

På vägen tillbaka så fotade jag ”vattenfallet”, som brukar vara så vackert på vintern.

Det såg denna dag ut så här:

Sen kom det snö!!!Och efter det lite mera snö….

Lite puder på fallet.

Kylan kom tillbaka, kanske ut med skidorna en sväng!!!

Dags för slask???

Idag har det töat och varit takdropp! Några av bina har varit ute och bajsat…..men det är ju alldeles för tidigt! Fast att solen sken var ju jätteskönt. Men denna dag har varit fullspäckad med grejorattgöra.

Först handla, tur att man har en snäll son, som gärna hänger med, sen hem och äta, sen hälsa på pappa, sen kolla in världens sötaste valpar, sen ut och gå med vovva, sen äta, sen basta, sen skypa med kusin Paula i Canada! Så ser denna helt vanliga(?) söndag ut. Alltså helt vanlig är den ju inte. Jag fösöker att ta det lilla lugna på söndagen, men denna dag var det inte det lilla lugna, kan man säga.

Sötaste som finns alldeles nybakade valpar, kolla in Maries sida, fullspäckat med gulliga valpbilder, man dreglar. Tack Marie för att jag fick komma upp och se dem på riktigt!

 

Tur var det att Kerstin och jag hann med att ta en skidtur på Viksbergs Golfbana, innan snöovädret, och slasket, i torsdags.

Mot oändligeheten…och vidare.