Soliga härliga helg!!

Vilken underbar helg!
Solen har skenat från en klarblå himmel, och humöret har varit på topp.
Lördagen ägnades åt att ha avslutning på spårkursen. Vi grillade korv och myste i solen.
Hundarna fick ta ett spår, naturligtvis. På asfalt, Taito fattade nada….vad i hela fridens namn skall vi göra på detta konstiga underlag????
Vart är skogen? vart är det som är normalt???
Ja det gick till slut och Piffen hittade slutapporten, och allt var frid och fröjd.
Våran eminenta spårfröken, Kicki, fick även hon ta ett spår med sin Ronja. Det gick över stock och sten, bullar som apporter, och slutet var en flaska vin från sina adepter.
                                                                                  

Glada spårare myser i sommarvärmen.



Så var det dags för SPÅRET!!!

Och…minsann…hittade inte den duktiga hunden mattes vinpava…
Matte blir så här glad.
Duktig vovve!!!

Rasten av helgen ägnades åt inköp av plantor, jord, och en massa inspiration till att skapa i trädgården och i alla krukor.
Sonen har gjort sitt trädgårdsland och planterat ut Majs, pumpa och bondbönor. Det skall bli kul att se!

Balkonglåda.

…samt att jag även gjorde en avläggare i min bigård! Jag tog helt enkelt lite bin, och sa till dom att dom skall flytta till en alldeleds ny kupa! Och tänk…dom gjorde som jag sa….
Får bara hoppas att dom stannar där, vilket dom fortfarande gjorde vi 20.00 tiden ikväll..
Den andra kupan producerar honung i bra takt.

                                                                                                                                                                                                                                                                                      

En helt suverän helg! Mors dag var det åxå, det bjöds på kladdkaka i växthuset. mums.

Drakbåtsrodd

 

 

Idag var det dags för all studenter att ro drakbåt.

Det var hur mycket spex och glamm som helst vi Marenplan. Johannas klass var mimare, och det gjorde dom med bravur.

Dom var 16 st mimare som tävlade mot en annan båt som hade 22 st roddare. Dom kom inte alls långt efter. Spänningen var oooliiidlig.

 

Min kamrat Annika och jag hejade för full hals, visslade så det lät, för att stötta dessa ivriga roddare till att försöka komma i mål som 1:a.

Hur det gick???

Tja 16 mot 22….ganska taskiga odds…

 

 

Dom var ju inte såååå långt bakom…

 

En nöjd mimare/drakbåtsroddare.

 

 

Bästa gänget i stan.

 

 

Sjuk sjukgymnast

Idag var det stora förväntningar på mig och resten av familjen. Taito skulle få simma för andra gången i sitt liv!
Men döm om våran förvåning när sjukgymnasten är sjuk, och inget meddelande hade vi fått om det.

Regnet öser ner och man blir sur för mindre.

Jajaja, sjukdom kan ingen råda över, och det var bara att vända hem igen och ta en skogstur i blåbärs riset, för att lyyyyfta på frambenen.
Jag tror Piffen snart ruttnar på dessa urtråkiga promenader. Men vad skall man göra?
Körde lite boll-letning, godissökning, och lite stanna, kom, och så vidare.
Dyngsura i päls och kläder.
Hoppas att dom torkar innan det bär av ut i hundgården, där brukar dom ligga tillsammans i kojan och mysa.

Kan ta bilen till Östertälje…vilken service!

Loija, som lite vappis.

Vilka problem…

….man har!
Vi har två st. jubilanter! Stellan fyller 21, och Johanna tar Studenten!
Vad skall man köpa??? Vad skall man ge???

Vi har hittat presenter äntligen…men det kan jag ju inte visa eller berätta här…
så man får snällt vänta tills det blir dags för utdelning…

Skruttan och jag tog en prommis i skogen med våra sköna hundar. Hade lite kvinnosnack!
Sen, när vi var nästan hemma, så kom regnet!
Tajming…alltså.

Regn regn…

Idag var det spårkurs igen. Man måste ju bibehålla vardagen, och inte drunkna i sorger och elände.
Fastän morgonen blev väldigt sorgsen, jag plockade fram alla spårattiraljer, och då kom sorgen. Som en stor våt trasa, slog den till mig rakt i nyllet och jag blev ledsen! Tårar stora som vattenfall…

Lite gråt och lite goda vänners stöd och uppmuntran gör susen.
Spårningen gick bra. Vi var i Eklundsnäs friluftsområde, och lade spår i spåren så att säga. Det var kvistigt för Taito. Han har ju bara spårat nån enstaka gång på platt underlag, och nu var det ett spår där folk joggar och hundar får promenader med mattar och hussar. Men tålamod är en dygd, även i spåret, och till slut ramlade poletten ner och han tog sig ända till slutet. Där väntade kamptrasan och en hel del lek. Han blir så glad när han har fixat spåret. Och jag blir överlycklig med.
Loija var med som sällskap, och vi gick 2,5 km spåret efetråt, och klev runt lite i blåbärsriset, som träning för Piffen.

Kvällen spenderades i Huddinge hos goda vänner som bjöd på god mat och rabarberpaj…..inte dumt alls…

Födelsedagskalas…

Torsdagen firades Ellinor, lillkusin till vår barn. Men nu är hon inte lillkusin längre, för hon blev hela 15 år!
Vilket förvånar mig återigen, hur fort tiden går!
Sötungar.

Vid promenaden i skogen så hampade det sig att jag fick både höra OCH se göken….igen!!!! Jag lyckades fånga honom på kort, men var ju alldeles för långt ifrån för att det skulle synas. Trist.
Nåååå, ser ni han???

Sen har jag även lyckats med konststycekt att få upp en tulpan…. som har stått sig i ca tre dagar!!!
Vart är rådjuren???
Vart är hararna????
För första gången på snart 20 år, ser jag en tulpan i min rabatt/gräsmatta!!!

Galen vovve…

…som älskar snö….

eller, är det nåt annat….

Jobba kväll.

…så man fick ta sig en prommis…och jag tog en PROMENAD med vovvarna. Det var faktiskt den första lite längre promenaden som Prinsessan fått efter sitt bedrövliga äventyr med huggormen. Hon tyckte nog det var utomordentlig kul att komma ut på riktigt igen
Jag kan inte förmå mig att bara låta Taito gå korta promenader, när han så gärna vill röra påsig. Det lustiga är att han nu inte springer iväg som en tok när han är lös. Det är precis som om han tänker att "äntligen har dom fått reda på att jag är sjuk", och då kan han gå som han vill, dvs ett stilla lunk. Och det är ju det som han behöver.
Har pratat i telefon med en trevlig kvinna som är uppfödare av rasen, och hon berättade om att hennes Belgiska vallhund har haft Myosit, det tog 2 år, sen var det ingen mening längre…

Suck.

Lite regn och rusk..

 

 

 

Men det behövs ju, så att alla bär och frukter skall få näring. Jag har sett att det blir mycket blåbär i år, igen. Hoppas att man hinner plocka en och annnan bytta med lite godsaker, frysa in och äta när vintermörkret faller på.

 

Måste komma ihåg att sätta ut regnmätaren…

 

Piffen saknar nog sina långa prommenader, men kanske fattar innebörden av att träna, för han går i så fin lunk uppför backar och genom blåbärsris.

 

Loija, hon traskar efter utan koppel, och håller reda på oss, äter lite älgbajs, och är allmänt nöjd, som Loija är…

 

Vi traskar…

…och går i skogen, i små backar som gör att Piffen får lyyyfta på framtassarna. Blåbärsris är perfekt..
Det gäller att ligga i, sen vart det stretching, och lite massage.

Vi både såg och hörde göken!!!

Men det var kvistigt värre att få han på bild, så det blir en bild utan gök!

Sen kan man lata sig lite i hänggungan!